Byggnaden och arkitekten
En skärva av New York landade i slutet av 1950-talet mitt i Eslöv, och Eslövs medborgarhus blev lyxigast i landet.
Medborgarhuset stod klart i september 1957 och är ritat av Hans Asplund. Huset har genom åren verkat som en samlingspunkt för kommunens invånare och med sin säregna stil lockat arkitekturintresserade från hela världen.
Efterkrigstidens behov av medborgarhus
I efterkrigstidens hoppfulla framåtanda växte behovet av allmänna samlingslokaler för kultur, nöje och bildning. Medborgarhus och Folkets hus byggdes runt om i landet. 1947 utlyste Eslövs stad, med Joel Sallius (1901-1988) som stadsfullmäktiges ordförande, en arkitekttävling till det som skulle bli stadens nya medborgarhus. Den ursprungliga budgeten var drygt 1 miljon kronor, motsvarande en fjärdedel av stadens kassa. 158 tävlingsförslag anmäldes till juryn. Det vinnande bidraget ”Diagonal balans” var poststämplat i New York och inskickat av en 26 år ung arkitekt, nämligen Hans Asplund som vid denna tiden arbetade på FN-byggnadens arkitektkontor.
Arkitekten Hans Asplund
Hans Asplund (1921-1994) var son till Gunnar Asplund (1885-1940), internationellt känd arkitekt och professor. Gunnar Asplund är känd för bland annat Skogskyrkogården i Stockholm (i samarbete med Sigurd Lewerentz), Stockholms stadsbibliotek och tillbyggnaden på Göteborgs rådhus.
Hans Asplund utbildade sig till arkitekt på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1944–1947. Direkt efter studierna blev han erbjuden att ingå i det internationella arkitektkontor som fick uppdraget att rita FN:s högkvarter i New York. Den unge Hans var omgiven av namnkunniga arkitekter som Oscar Niemeyer, Le Corbusier och Wallace K Harrison, alla verksamma i FN-projektet.
Under sin karriär arbetade Asplund på Kooperativa Förbundets arkitektkontor och Nordiska Kompaniet (NK) innan han blev professor vid Lunds Tekniska Högskola. Där arbetade han fram till sin pension 1987. Förutom Medborgarhuset ritade han även det byggnadsminnesförklarade parkeringshuset Parkaden i Stockholm, tillbyggnad av NK och Svenska ambassaden i Teheran. Hans Asplund dog 1994, 73 år gammal, och ligger begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Hans Asplund 1989
Tävlingsförslaget med inspiration från New York
Inspirerad av sina arkitektkollegor och konceptet till FN-byggnaden ritade Asplund ett förslag till tävlingen om ett nytt medborgarhus i Eslöv. FN-byggnaden består av tre delar; ett höghus för kontor, en låg huskropp för entré och en utskjutande del för Generalförsamlingen, byggnadens viktigaste sal.
På liknande sätt byggdes Medborgarhuset av tre delar; ett fyravåningshus med kontor, låghuskroppen med ett entrétorg, studierum, klubbrum och restaurang och en liggande strut, uppdelad i fyra olika stora salar. I bottenvåningen ritades ett stadsmuseum, garderober och toaletter in. Inom ett kvarter pusslade Asplund ihop de tre delarna och ritade dessutom till ett ovalt atrium i låghusdelen med en ring av lindträd.
Bygget som skulle ta mer än 10 år
Hans Asplund lämnade inget åt slumpen, hela huset och dess inredning bearbetades i minsta detalj. Efterkrigstidens brist på byggnadsmaterial kombinerat med svårighet att hitta kompetent arbetskraft prövade alla inblandade.
Asplunds ofta försenade och ändrade ritningar, utgjorde stora utmaningar för byggmästaren Nyströms bygg AB. Byggfirman stoppade temporärt bygget och stämde Eslövs stad. I stämningsansökan framgår att varken tidsplan eller budget skulle kunna hållas på grund av ”den unge arkitektens ohämmade skaparlusta”.
Skillnader från originalskisserna
Några av de många ändringar byggnaden fick var en källarvåning för museum, garderob, toaletter, hobbyrum och serviceutrymmen. Den karaktäristiska struten fick en annan form och glaspartierna på strutens kortsida minskades. Texten ”CENTRUM” som var tänkt skulle lysa upp i neon på taket ändrades till ”MEDBORGARHUSET” hugget i plattor av marmor. Det var många som tvivlade på att det ambitiösa projektet skulle blir färdigt. Men drygt 10 år senare och med en fördubblad budget stod så Medborgarhuset klart att invigas.
Restaureringar genom åren
På 1970- och 80-talet gjordes omfattande renoveringar av bland annat husets atrium och fönster. Även krav på tillgänglighet gjorde att Hans Asplund kompletterade byggnaden med hiss och handikappanpassade toaletter. Glasblocken i A- och B-salarnas tak sattes igen och ett studierum revs för att utöka det så kallade Klubbrummet, som än i dag används som matsal och mötesrum.
