Trä, mässing, kalksten och marmor är några av de material som valdes för att ge huset dess elegans, men också värme och intimitet.
I kontrast till den ljusa Ekebergsmarmorn, vita väggar och kolonnerna är inslagen av trä det som ger byggnaden dess inbjudande och varma känsla. Den östra väggen i foajén är klädd i en panel av rökt oljad ek. Ekpanelen klär in biljett- och godiskiosk, telefonhytter, högtalare, bänkar och formpressade lampor. Bänkarna, som Asplund tog inspiration från sin fars tidigare verk, växer mjukt fram ur träpanelen. A-salen utmärker sig med mjukt formade träpaneler i Oregonpine som klär in väggar och tak. De andra salarnas väggar är delvis klädda i träpaneler med med borrade hål, som fungerar som ljudabsorbenter. Dessa paneler installerades på tidigt 1960-tal, efter att byggnaden var invigd.
Ekpanelen i foajén
Trappan ner till källarplan
Räcket till trappan ner till baren
Väggbelysningen i foajén
Skickligt stenarbete
Byggnadens unika stenarbete syns i trappan som leder ner till garderoben. Stegen i ljus Ekebergsmarmor formas konkava i övre planet som stegvis övergår till konvex form på bottenplan. Andra intressanta detaljer är foajéns pil i kalkstensgolvet, ledstängerna i marmor vid A-salens scenuppgång och blockstegstrappan som förbinder baren på nedre plan med foajéns södra del. I Restaurangen finns en betonggjuten spiraltrappa som tar avstamp i en blomstergömma och skruvar sig upp till takterrassen.